Tomten är far till alla barnen

Jag ska försöka mig på en liten beskrivning på hur min familj ser ut förutom mina föräldrar. För även om jag bor ensam med M i vår lilla lilla lägenhet så har jag ju en familj ändå på sätt och vis.

Innan jag träffade Pappi så hade han en dotter, C nu 15 år, från ett tidigare förhållande. Mamman till C kallar jag här på bloggen för Karrri. Karrri och Pappi bor nu tillsammans i en stor stor lägenhet här i Norrtälje tillsammans med C och varannan vecka med M. Jag känner mig fortfarande som en bonusmamma till C då jag tycker att vi har en superfin kontakt och jag är väldigt tacksam att Karrri och M tycker så mycket om varandra på deras vis. Jag och Pappi har den bästa tänkbara relationer som ex kan jag tro. Mina egna föräldrar har aldrig kommit överens sen deras skilsmässa då jag var sex år. Karrri är idag en av mina närmaste vänner och den människan jag kan blotta mitt innersta för utan att behöva känna att hon dömer mig.
Hänger ni fortfarande med?

Vi är alla en liten familj. Och nu har Karrri träffat José (AAAriiiiba) som har två döttrar i 17 års åldern. José är helt förstående med att Karrri fortfarande bor med Pappi och jag ser fram emot att snart få hälsa honom välkommen in i våran familj!

Men på något sätt känns det fortfarande som Pappi är far till nästan alla barnen!

Att som förälder bo på skilda håll är ju inte optimalt* men man måste ju ändå sätta barnen i fokus och göra det bästa av situationen. Så här ser vår läsning ut och vi trivs alla med den :)

* Inte optimalt, ett uttryck som min forne vän VD:n emellanåt använder sig utav. Främst i tvsammanhang.