Min tumme åkte nästan av idag. Jag skulle göra mig till och förbereda carbonaran tills Kocken skulle komma hem från jobbet. Det var när jag skulle öppna skinkförpackningen som jag slant med kniven och skar den genom min tumme istället. Mamma S var nära att svimma. kockelikock har nyss slipat mina globalknivar så när jag skar genom tummen och nageln var det som att skära i smör! Jag fick hålla mig i bänken för att inte trilla omkull. Jag försökte samla tankarna för tänk om jag var tvungen att sy, var skulle jag göra av M då? Jag låg en stund på köksgolvet med benen och tummen högt och med tryckförband. Med ett vant öga kunde kocken när han kom hem, konstatera att visst var det djupt men de syr i alla fall inte fingertoppar. Vi hittade plåster och förband i skåpet så nu sitter jag här med mascararänder på kinderna och ett dunkande stycke tumme. Som tur var kom C förbi som en räddande ängel för att ta hand om lillebror om jag nu prompt skulle åka till farbror doktorn.
Vad har vi nu lärt oss av detta?
1. Vässa absolut inte knivarna
2. Försök absolut inte göra dig till- typ :-)
Ne nu måste jag lägga mig på soffan å gnälla lite, kanske få ett par pussar i pannan!
Hej pån stund
2 kommentarer:
Nädu! Är det nåt jag har lärt mig så är det att inte göra sig till! I alla fall inte när det gäller kökskonster!
Nej för bövelen! Åh MaMaT jag har sååå ont!
Skicka en kommentar